sowighana.blogg.se

Hej nu ar vi framme!

Det har tagit sin tid och vissa saker ar pa liv och dod har, som att aka taxi. Vi fick aven muta tullen for att komma in, med en pase klubbor! HAHA

Pa barnhemmet ar det bada sorligt och glatt pa samma gang, barnen ar jattesnalla och sota! Och dom vill ha uppmarksamhet hela tiden.

Vissa saker ar hemskt att se, det gar inte att forklara eller forestalla sig hur det ar i en san liten by dar vi ar nu. Det finns egentligen inga resurser till naganting. Barnen har vatten, klader och mat tack vare er som bryr er.

 

Att arbeta med ett sant projekt som jag gor har ar inte latt, jag ar glad att Ingrid ar med utan henne hande det inte gatt. Igar blev vi osams med Madamme som basar pa barnhemmet, hon ar valdigt speciell och vill ha pengar av oss till allt. Hon ar inte latt att kommunicera med pa nagot vis, varken sprak eller satt. Det loste sig tillslut men det var nara att vi akte darifran och badae jag och Ingrid var riktigt arg pa henne och hon pa oss. Vi skrek pa varnadra och Mickaela i Sverige fick medla, stackars!

Efter en hel del forhandligar tror vi anda att produktionen kan starta imorgon. Men det ar inte latt att veta :)

 

Johanna, det svenka tjejen som bor pa barnhemmet och vart dar i 4 manader ar en jakla hjalte. Hon ar jattebra med barnen och hjalper oss massa. En kanontjej!

Aven hon medlar med Madamme at oss.

 

Allt ar otroligt annorlunda, det ar sakert i alla fall! Man vaknar till ljudet av tuppar, getter och afrikans sang och trummor. Man duschar med att halla en hink over skallen, spolar i toan med en hink. Vi har en toa, men alla ar magsjuka lite titt som tatt sa det ar inte jattetrevligt dar. Det gar mycket handsprit och vatservetter! Vi har nastan aldrig el sa vi ater riktigt gott, eller nej haha!

Det ar ortoligt varmt, man blir lite dum sa varmt ar det. Men sa har det inte gatt sa manga dar heller!

 

Vi hors igen! Tank pa mig, jag tanker pa er :)